Nästa vecka ska jag till Stockholm med familjen, det ska bli fantastiskt kul! En av kvällarna tänkte jag ta emd mig barnens pappa, min körlek, ut på en romantisk middag. Vi har inte haft en anda ensamkväll så där utan barnen sedan vi fick Mikaela. Jag ska försöka hitta en bra barnvakt i Stockholm bara, någon som jag kan lita på med mina barn, de är ju ändå det mest värdefulla jag har… Alrdig att jag skulle lämna dom till ngåon som jag inte litar på till hundra procent! Jag kanske ska ta och ringa till min systers svägerska, hon bor ju där och är en av de få som jag faktiskt känner att det är okej att lämna barnen hos.

Det här är en fiktiv berättelse för er som inte förstår det…

Det var en gång en Johan Ripås som stod och hoppade på en billig studsmatta. Tyvärr var han aningen för stor för konstruktionen så det dröjde inte länge innan han föll genom och landade pladask på backen med näsan före. Blodet forsade och han fick springa in i huset för att försöka stoppa den strida strömmen. Tur att han i alla fall hade insynskyddat sin trädgång så att inte grannarna såg.

Efter många om och men så såg han ut som en snigel med två papperstussar som stack ut genom näsan och när frugan kom in genom dörren blev hon vettskrämd. Näsan var stor som en tennisboll och det ville sig inte bättre än att de fick åka till sjukstugan. Eftersom frugan inte hade något körkort så fick Johan köra även om han knappt såg någonting för tennisbollen i sitt ansikte men till slut kom dem fram.

Det visade sig att näsan inte alls var svullen. Det var bara Johan som hade tryckt en hel matkasse fylld med papper så att näsan hade blivit som en pappersfylld ballong.